Den knappa tid som är vår är en tid att agera!
Den tid som är vår!
Alltså. Vi människor! Tiden är vår. Ibland slås jag av hur oförsiktigt vi handskas med den stora gåvan. Livet. Tiden.
Vi - den moderna människan - har funnits i cirka 200 000 år. Det är en oerhört kort tid. Och redan står vi, som art, på tröskeln till att förpassa oss själva ur densamma.
Med IPCC senaste rapporter och det för vetenskapen osannolikt höga tonläget. De varnar som aldrig förr. Tillexempel Johan Rockströms "Mäsnkligheten har nu inträtt i det årtionde som avgör vår framtid på jorden", får mig att dra efter andan. Det är en vetenskapsperson, med djupa kunkskaper och god insikt, som säger det!
Vi som befolkar denna jord nu har inte valt det. Vi råkar bara leva under det årtionde som avgör mänsklighetens framtid på jorden. Men även om vi inte bett om det, så blir vi tvugna att ställa oss många frågor till oss själva i ljuset av detta konstaterande. Tillexempel: Vem vill jag vara under detta årtionde?
För mig har svaret varit självklart. Om jag lever i det årtionde som avgör mänsklighetens framtid på jorden så skall jag göra så mycket jag kan under just detta årtionde för att trygga fortsatt mänskligt liv. Det gör jag genom mitt engagemang i Klimatalliansen. Av respekt för alla dem som gått före. Av kärlek till alla dem som kommer efter.
Allt gott!
/William
Illustration: Gunilla Linderoth